27december

För denna gång är Julen över. Vi har haft en lugn och skön Jul. I år valde vi att bara vara hemma och int gå någon stans. Det var så skönt för mig som jobbat natten till Julafton att bara vakna och min fina familj hade dukat julbord till kl 14. Barnen var som vanligt fulla av förväntan att och på barns vis pladdirga och lite uppspelta. Eftersom befolkningsökningen de senaste 100 åren ökat tomtens arbetsbelastning och tomtefacket gjort ett kollektivavtal att endast barn under 10 år ska få besök hade han som vanligt lagt klapparna under granen så vi delade ut dem själva. Alla var nöjda och glada när sista klappen var öppnad. Sedna infann sig Julaftonslugnet. Barnen var glada och lekte med sin klappar och hundarna trötta efter all uppståndelse som varit under dagen. Madicke passade på att krypa upp i Johans knä och mysa lite.



God fortsättning på Helgerna alla bloggläsare.

Mina fina killar

Paradis Oskar hemma igen


11 December

I dag har jag varit och hämtat Paradis Oskar hos Tanten igen. Paradis Oskar är vår katt, hette från början Lakritz men bytte namn efter att ha gått på luffen ett par sommrar och men på de mest konstiga sett kommit hem igen.
Han brukar sticka i väg i men komma hem varje år till Jul och stanna, liksom Julen, enda fram till Påska.

Första året han försvann hade han lämnats in hos en veterinär som gjort sitt bästa för att kastrera, vad hon trodde var en han katt med stenarna i buken. Med stygn över hela magen kom han det året hem den 10/12 2007. Året efter hittade han faktiskt hem själv i början av dec. 2009 ringde de från Slaka djurhem. Då hade vår lilla katt hittat hem till en liten tant i Sturefors, ca 1,5 mil härifrån. Tanten är var en kär djurvän men ville och kunde inte ha en katt så hon lämnade honom dit.

Jag löste ut honom mot "borgen" och åkte hem till tanten och tackade henne. Hon var så fäst vid honom så hon vill gärna veta hur det gick så hon fick mitt telefon nr. Detta visade sig vara ett smart drag. 2010 var Paradis Oskar faktiskt hemma till Augusti. Sedan tog rastlöheten överhand och han tog en "restresa".
Borta var han och vi funderade naturligtvis om han skulle komma hem igen.

Den 11 December ringer Tanten till oss. Återigen har han hittat till henne och hon hade, en klok liten gumma som hon är, sparat vårt telefon nr.
ParadisOskar kom hem, mager och tanig, hungrig som få.

Nu kan vi fira Jul igen.


Ps. Har lite problem med min server så jag kan inte lägga upp några bilder.
Lovar att göra det senare.


8 December

I den här familjen händer det mycket så här dags. Barnen som går i Musikklasser har fullt upp med övningar inför lucia i domkyrkan. Sedan i september har de övat i skolan på lucia/Julsånger med stämmor och tonarter och allt annat som behövs för att det ska vara vackert. Stjärgossenattlinnet är struket och strutarna på plats. Casper är sur för att han måster vara "strut" i år igen. Flera har fått vara med i kören för att det fattas basar. Surt för en liten tenor som Casper som får finna sig i att vara....."strut" ett år till. I åttan är nämligen alla med i kören. Conrad har ett par år kvar som "strut" och är nog ganska nöjd med det. Mormor kommer som vanligt och det är så högtidligt att sitta och lyssna in Julen i Domkyrkan. Akustiken är helt fantastisk. Hoppas att jag kan få några bilder i morgon så Ni får se mina fina strutar.

I Lördag var Lina här och fotograferade barn och hundar. Mest hundar då barnen höll på att frysa ihjäl i snön efter en stund. Lina är verkligen en fantastisk fotograf. Hon kröp omkring, låg på rygg och hade de mest konstiga ställningar i snön för att få så bra bilder som möjligt.



Bilderna blev kanon.
Madicken är ju det lilla troll som hon är född att vara och for omkring i snön och tyckte att det var toppen att få så
mycket uppmärksamhet. Hade det funnits ett "Top Model" för hundar hade hon varit självklar vinnare.



Att över falla Casper i snön var mycket roligare än att att sitta fint i hop med de andra för en gruppbild. Lina lyckades dock att få ett par helt fantastiska bilder på dem alla fyra men de vill jag inte visa här, än, för det kommer som Julkort.
Nike däremot fattade galoppen med det där med att vara snygg tillsammans med lillhussarna. Hon Posade stolt och visade mycket väl vem som är den "väluppfostrade" hunden i familjen. Att valpar inte kan föra sig är väll allmänt känt såg hon ut att säga. Hade hon kunnat sjunga hade hon sjungit " Titta på mej.... jag är snyggast i stan, titta på mej.... jag är sååå söt med barn osv".

 

Båda hundarna skötte sig i mattes ögon dock helt exemplariskt och det blev en hel del bilder på mina fantastiska barn fina hundar som jag är mycket glad för.

 





4 December

Nu är det morgon och tyst det är i huset........ Jag vaknar och vänder på mig och försöker med ren tankekraft få klockan att vrida tillbaka sig till ca 01.00 vilket i det här huset skulle betyda att jag har ca 5 timmar kvar att sova.  Men klockan är 06.00 och det hörs raspande ljud från fotändan av sängen....... Madicken är vaken. När hon märker att jag också är det så kommer hon med viftande svans och det är som hon vill säga  -"Äntligen, Gud vad Ni sover i den här familjen".
På med jacka och ut på tomten. Den stora Nike tittar på mig som om hon vill säga - "Skyll dej själv. Jag bad inte om henne". Nike stannar på sin plats och Madicken och jag ger oss ut i kylan... eller kylan. Jämfört med hur kallt det var för ett par dagar sedan är det i det närmaste Medelhavshetta ute. -6 grader..... Var är min bikini!!!!!!!

Efter att ha kissat lite på tomten och Matte har fått hämta tidningen så går vi in. Kaffet som jag hann sätta på innan jag gick ut sprider en härlig doft i köket och Adeventstjärnorna en hemtrevligt ljus.
Den lilla valpen lägger sig (faktiskt) vid mina fötter och börjar tugga på ett ben. Morgon stund har guld (ben) i mun.

Tanken är att vänja den lilla vid senare vanor varför hon inte får mat förren Kl 7.00. Hon låter missnöjt då och då och försöker se utsvulten ut. Fungerar så där när man är snart 3 mån och väger 20 kg.
Kl 7 är det dags. Matte tar på sig kläder skor och jacka, sedan ger jag hundarna mat för när Madicken har ätit är det bråttom.
Mat 07.00
Promenad 07.03.
Ut i det fria och springa ett tag. Nike är nu med på noterna. Min annars så morgontröttahund har fått andra vanor och vill faktiskt med fast timman är tidig.
När vi kommer hem är det mattes tur att få frukost..... trodde matte. I valpens värld är det nämligen tid för bus.
Hon hittar de mest konstiga saker att busa med. Efter att ha plockat bort allt hon inte får ha och stängt alla dörrar tycker jag att jag ska få en stund för mig själv...... Men inte. NÅGOT börjar låta i hallen. Has has dunk. Dunk Has has.



Matta och skoställ kan för en uttråkad valp bli rena cirkusen. Hon blir så besviken när jag byter ut skatterna mot ett tuggben.
Nike har redan lagt sig tillrätta och ser på mig som hon ville säga-"Vad var det jag sa!!!".


1 December

Jag den första riktiga vintermånaden kom med besked. När vi vaknade på morgonen var det -24 grader och det gnistrade ute. Skämdes nästan när jag skickade ut barnen i kyla till bussen.
Hundarna däremot var helt oberörda. Efter att ha gett dem mat och klätt mig skälv med ytterligare ett lager klädre var det dags för en gnistrande morgon promenad.
Horisonten visade sig som ett sträck för det hade inte riktigt blivit ljust än. Snön gnisslade under fötter och tassar men hundarna travade på som vanligt. Jag kan inte låte bli att tycka det är lite mysigt och eftersom jag tagit på mig både halsduk, mössa och luva så var det inte kallt för mig heller. Landskapet blir så vackert vid soluppgång när det är så kallt väder.



Idag låter jag bilderna tala för sig själv.
Titta på framförallt Nike hur rimfrostig hon blir när det är så här kallt.

Rimfrostig Newfoundland


RSS 2.0